Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) (”OSL”) ställer upp ett starkt sekretesskydd för uppgifter inom hälso- och sjukvården och kräver att vårdgivaren utför så kallade sekretessprövningar innan information får lämnas ut. För att en vårdgivare ska få lämna ut sekretessbelagda uppgifter krävs det att den lagstadgade tystnadsplikten kan åsidosättas. Reglerna om behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården har inte någon direkt betydelse för hur sekretessfrågan ska prövas. Frågan om patientuppgifter kan göras tillgängliga enligt OSL är i första hand beroende av om ett utlämnande kan ske utan att det innebär skada för den som skyddas av sekretessen.
I ett pågående personalärende hos hälso- och sjukvårdsnämnden begärde en sökande att få ta del av en utredning om 26 sidor. Som huvudregel gäller sekretess enligt OSL i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden (exv. hos psykolog, personalkonsulent eller en annan med liknande befattning som har uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter), vilket handlingen i fråga innehöll. Hälso-och sjukvårdsnämnden bedömde dock, efter en sekretessprövning, att handlingen kunde lämnas ut i maskerad form.
Frågan om utlämnandet av handlingen kom sedan att prövas i Kammarrätten som menade att sekretessbedömningen varit felaktig. Kammarrätten framhöll att handlingen om 26 sidor innehöll uppgifter om enskildas personliga förhållanden och att de, trots att uppgifterna maskerats, är av sådan personlig och känslig natur att det kan antas att de enskilda personer som ingår i utredningen skulle lida om uppgifterna lämnas ut. Kammarrätten ansåg sammantaget att maskeringen inte var tillräcklig för att hindra samband mellan uppgifterna och individerna.
