Bitcoin och andra kryptovalutor bygger på blockchain-teknik. I tidigare pressmeddelanden har IT-advokaterna skrivit om hur tekniken fungerar, samt dess förenlighet med GDPR. I Sverige finns det varken specifik reglering avseende saluföring av kryptovaluta eller krav på hur kryptovaluta ska nyttjas eller utvecklas. Det innebär dock inte att ansvaret är helt oreglerat, utan hänsyn måste tas till särskilda legala krav som kan bli aktuella i det enskilda fallet.
Vad är en kryptovaluta?
Kryptovaluta är en digital och alternativ valuta. Den är digital på så vis att det är ett betalningsmedel som endast kan nyttjas digitalt (tillgången kan inte tas ut i sedlar eller mynt utan att först växlas till en annan valuta). Den är alternativ på så vis att den inte regleras av en stat som står som garant för pengarnas värde. Kryptovaluta kan användas likväl för att köpa varor och tjänster som att endast fungera i slutna sammanhang, såsom i spel eller sociala medier. Exempel på aktiva kryptovalutor är Bitcoin, Ethereum och Litecoin.
Det är viktigt att inte förväxla kryptovaluta med exempelvis virtuella tokens, finansiella instrument eller elektroniska pengar. Dessa kan alla vara tillgångar i blockchain-kontext, men de regleras olika i lag. Virtuella tokens har ett bestämt värde i ett slutet sammanhang, såsom ett mynt i ett onlinedatorspel som låser upp olika nivåer, och är helt oreglerade i lag. Finansiellt instrument, såsom aktier eller andra värdepapper, regleras under en mängd befintliga lagar, till exempel genom direktiv (2014/65/EU) om marknader för finansiella instrument.
Kryptovaluta ligger särskilt nära elektroniska pengar. Elektroniska pengar är, likt kryptovaluta, ett penningvärde som endast kan nyttjas digitalt. Ett exempel på elektroniska pengar är den så kallade e-kronan, ett projekt där Riksbanken utreder möjligheten att lansera ett digitalt komplement till kontanter. Elektroniska pengar regleras i EU:s medlemsländer genom direktiv (2009/110/EC) om elektroniska valutor och direktiv (2007/64/EC) om betaltjänster. Det som främst skiljer en kryptovaluta från elektroniska pengar är att kryptovalutan saknar en officiell och ansvarig utgivare, vilket normalt brukar vara centralbankerna i ett land.
Vidare skiljer sig kryptovalutan från den traditionella valutan då den, för närvarande, inte har förutsättningarna för att utgöra ett välfungerande och stabilt betalningsmedel. Riksbanken anser att risken att kryptovalutor skulle påverka den finansiella stabiliteten är liten. Däremot finns stora risker för individer som äger kryptotillgångar, då dess värde går upp och ned mycket drastiskt.
Hur en tillgång klassificeras i det enskilda fallet blir alltså viktigt för att avgöra vilka lagar som blir tillämpliga.
Legala aspekter
Nedan följer några juridiska aspekter som kan vara bra att tänka på vid användning av kryptovaluta:
- Skatt
Ett stort antal länder har gett ut vägledning kring hur kryptovalutor ska beskattas. I Sverige anses Bitcoin och kryptovaluta vara en kapitalinvestering och Skatteverket kräver att kryptovaluta deklareras som en övrig tillgång för att kunna ta ut kapitalvinstskatt. Inkomst från mining (dvs. verifiering av nya block) av kryptovalutor betraktas normalt sett som hobbyverksamhet, då vinst i praktiken är nästintill omöjlig att nå. En eventuell vinst beskattas därför som inkomst av tjänst för fysiska personer. I undantagsfall beskattas vinsten som inkomst av näringsverksamhet, under förutsättning att verksamheten regelbundet och under en längre tid bedrivs på ett professionellt och kostnadseffektivt sätt och genererar en viss summa årligen. För juridiska personer i näringsverksamhet ska värdeförändringar normalt beskattas som inkomst av kapital.
Mervärdesskatt (moms) behöver inte betalas när pengar växlas till eller från kryptovaluta. Det beslutade EU-domstolen år 2015 efter en begäran om förhandsavgörande från Skatteverket. Inte heller vid mining av kryptovaluta medförs skyldighet att betala moms, oberoende av om det är fysisk eller juridisk person bedriver verksamheten.
- Finansiell verksamhet
Om en verksamhet huvudsakligen består i att erbjuda köp av Bitcoin eller andra kryptovalutor ska lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet tillämpas. Verksamheten betraktas då som en sådan finansiell verksamhet och är registreringspliktig hos Finansinspektionen. Finansinspektionen ska tillse att verksamheten efterlever lagar om penningtvätt och finansiering av terrorism. EU har även tagit fram direktiv (2018/843), vilket utvidgar penningtvättsdirektiv (2015/849) att även inkludera kryptovaluta. Direktivet ska vara implementerat i nationell lag senast januari 2020.
- Avsaknad av konsumentskydd vid köp av kryptovaluta
När en ny kryptovaluta lanseras är det vanligt att allmänheten erbjuds att köpa och investera i valutan. Detta kallas initial coin offering (ICO) och är ett sätt att skaffa finansiering från allmänheten för att kunna utveckla en affärsidé till ett färdigt företag, likt gräsrotsfinansiering (eng: crowdfunding). Under de senaste åren, särskilt runt år 2017, har risker vad gäller investering i ICO:s uppmärksammats. I många länder runtom i världen har den snabba ökningen av ICO:s resulterat i att allmänheten förlorat pengar genom att investera i oseriösa projekt som aktörerna aldrig avsett att slutföra. Även Finansinspektionen har varnat för förfarandet då ICO:s varken omfattas av konsumentskydd, informationskrav eller garanti av slutprodukt.
Sammanfattning
I dagsläget finns det som nämnts inledningsvis väldigt lite reglering kring hantering och saluföring av kryptovaluta, vilket gör att både privatpersoner och företag är osäkra på vilka rättigheter och skyldigheter som finns på området. IT-advokaterna tror att regleringen av kryptovaluta kommer att förstärkas i takt med att allmänheten ställer större krav på alternativa valutor. Blickar man ut i Europa har länder som exempelvis Malta redan kommit en bra bit på vägen i samband med sin reglering av virtuella finansiella tillgångar.
Vill du veta mer om juridik kopplat till kryptovaluta, kontakta en IT-advokat.
