Blockkedjetekniken har medfört en del kluriga legala frågeställningar, vilket IT-advokaterna rapporterat om i ett tidigare pressmeddelande. Problematiken grundar sig bland annat i svårigheten att avgöra vem som bär ansvaret för de aktiviteter som sker i en publik blockkedja, eftersom tekniken bygger på en decentraliserad struktur. Blockkedjor är inte knutna till en specifik geografisk plats, vilket innebär att vilken person, företag eller organisation som helst kan ta del av nätverket.
Utmaningar uppstår för lagstiftaren och de personer, företag eller organisationer som har krav på sig att uppfylla gällande rätt. En situation då detta blir påfallande är då organisationer, som har en skyldighet att t.ex. motverka penningtvätt och finansiering av illegal verksamhet, ska uppfylla kravet på kundkännedom. Detta kommer i praktiken vara omöjligt att efterleva i ett decentraliserat nätverk.
I och med att blockkedjor inte är knutna till en geografisk plats kan även skadeståndsrätten och internationella privaträttsliga regler vid gränsöverskridande tvister försvåras. Om man inte på ett enkelt och tydligt sätt kan fastställa var en skada har skett eller av vem, kan internationella överenskommelser om hur och var rättsliga processer ska drivas och vilket lands lag som ska tillämpas, bli praktiskt meningslösa . I dagsläget reglerar nationell rätt hur dessa frågor ska hanteras, i tillägg till de internationella konventioner och överenskommelser som Sverige och många andra länder antagit för att harmonisera hanteringen av gränsöverskridande tvister. En av dessa internationella överenskommelser är Bryssel I-förordningen, vilken fastslår att talan som rör skadestånd utanför avtalsförhållanden ska väckas vid domstol i den ort skadan inträffat. I en publik blockkedja kan t.ex. transaktioner eller information sändas till, och tas emot av, mottagare i hur många länder som helst, varvid domstolar i samtliga av dessa länder kan komma att döma i en tvist när skada utanför avtalsförhållandet inträffat.
Sammantaget för blockkedjetekniken med sig stora utmaningar eftersom ansvarsfrågor och skadespridning är svåra att utreda när de medel som används möjliggör stor spridning av information i många länder. Enligt IT-advokaterna krävs det att lagstiftaren, ur ett legalt perspektiv, harmoniserar reglering vad gäller jurisdiktion och lagval när det kommer till plattformar och nätverk av denna typ där information får stor spridning via, t.ex. internet eller blockkedjor och där ansvaret är svårt att fastställa.
Vill du veta mer om legala frågor avseende blockkedjor, tveka inte att kontakta en IT-advokat.
